Det har gått fem år sedan Oskar Gerhardsson investerade i en skans i nordligaste Värmland.

Nu har han fått bidrag för att rusta upp området, och hoppas på sikt kunna erbjuda visningar för allmänheten.

– Vi har kommit en bit på väg men det får bli när det blir representativt, det ser inte så bra ut nu, ler Oskar och sneglar ut mot området.

– Man kanske ha någon visning med någon typ av rekvisita som kan göra att folk kan få en bild av hur det såg ut på den tiden.

I och med den tyska ockupationen av Norge i april 1940 blev plötsligt även gränsen mot väst osäker. På kort tid och under flera etapper etablerades snabbt ett försvar ifall tyskarna skulle ge sig på ett försök att invadera Sverige.

Vid sjön Dypen och bara ett 50-tal meter från vägen upp mot Bograngen ligger en av de många försvarsanläggningar, eller skansar, som sattes upp riktade västerut.

Oskar visar runt på området som innehåller tre större värn som kunde förses med såväl kanoner som kulspruteskyttar och några i dagsläget lite svårtillgängliga skyddsrum och mindre värn.

Stockholmaren köpte marken 2011 och har rustat upp det i etapper sedan dess.

– Hade jag vetat hur det såg ut innan så hade jag kanske tvekat. Det var lite mer att göra än jag trodde, ler han.

Intresset har funnits hela livet och han har själv lagt ned en stor mängd pengar på skansen och timmar på egen forskning via krigsarkivet och har kartlagt i stort sett alla skansar i Värmland och Dalsland. Oskar har nyligen ansökt och fått beviljat ett ekonomiskt bidrag från stiftelsen Kulturmiljö Värmland och har två betongarbetare på plats när VF gör ett besök och får en rundtur bland klaustrofobiska värn och gångarna mellan dem.

– Kompaniet var på ungefär 180 man, men alla var inte här hela tiden. De hade en rörlig styrka som patrullerade långt innan man kom hit så att om man såg en fiende skulle man kunna komma åt den bakifrån.

• Det finns ju många skanser i västra Sverige, varför fastnade du för den här?

– Har väl inte tänkt på varför, men det har väl lite att göra med att många områden är väldigt stora, det blir så vidsträckt. Det här är i alla fall ganska hopsamlat och inte så stort, blir det för många hektar mark då kanske det handlar om en 5-6 markägare, då blir det lite jobbigt.